enhasttjanst.blogg.se

Med den här bloggen vill jag öka kunskapen om hästen som biologisk varelse.

Vem är det egentligen som är flummig?!

Kategori: Hälsa

Med anledning av Falsterbotävlingarna har det varit mycket diskussioner i mina flöden på sociala medier om vem som är bäst hit och vem som är bäst dit och hur en häst ska ridas och inte ridas...
 
Först och främst vill jag klargöra några fakta. Jag är inte mer än en medelmåttig ryttare. Jag har svårt att få olika hästar att gå i form. Jag har massor av problem med olika leder som gör att jag måste rida en häst med egen motor. En "tung" häst orkar jag helt enkelt inte rida ihop för jag får för ont. Betyder detta att jag bara ska vara tyst och stå och skämmas i mitt lilla hörn för jag minsann inte vet något om ridning och framför allt inte på elitnivå. NEEJ banne mig.
 
 
För så här är det, det finns saker jag vet och är riktigt riktigt duktig på! Jag är en expert på hästens anatomi, fysiologi, beteende och utfodring. Jag är utbildad husdjursagronom specialiserad på hästar och håller mig uppdaterad inom den senaste forskningen. Så jag anser mig nog ha på fötterna att säga ifrån när jag tycker folk missköter sig på ridbanan. Så vart vill jag komma med detta jo, man får ofta höra av traditionellt skolade dressyrryttare att man är ett flum om man ägnar sig åt något annat, till exempel Centerad ridning eller Akademisk ridning. Bara att hålla på med en sport som Working Equitation eller Western ses ibland snett på. Att en hobbyryttare inte är lika mycket värd som en person som minsann rider en unghingst bland en massa ston på stora tävlingar verkar vara ett erkänt faktum oavsett hur hästen ifråga mår.
 
Men låt mig då upplysa er om sak som gör att man undrar vem som är ett flum och vem som inte är det. Följande vetenskapliga publikation utav Maria Rhodin slår verkligen huvudet på spiken, "A Biomechanical Analysis of Relationship Between the Head and Neck Position, Vertebral Column and Limbs in the Horse at Walk and Trot".
 
Jag har refererat till denna publikation tidigare men då i samband med att jag funderade över det här med Diagonal Advanced Displacement, DAP. Nu vill jag belysa de delar av publikationen som berör definitionen av "samling" dels i teorin dels i praktiken. 
 
Ett sätt att beskriva samling är bakbenen ska bli mer viktbärande, knä och has är mer flexade och hästen kliver mer under sig. Det märkliga här var att man inte kunde observera dessa faktorer när man mätte dem enskilt vid en huvudposition som vi normalt skulle anse som samlad. Däremot uppstod de när hästens huvud hölls extremt högt. Vad gäller det sista påståerndet kunde man inte finna någon skillnad mellan olika huvudpositioner. Så vad är egentligen samling, litteraturen säger en sak men verkligheten en annan...
 
Nedan visar jag några bilder tagna av Josefin Åkerberg som ungefär visar det man i publikationen referar till som HNP(head and neck position)3. 
 
Studien visade att denna position faktiskt ledde till mer samling, som så samling beskrivs i litteraturen, hos hästen jämfört med HNP2 (normal samling, FEI positionen), som du ser överst och nederst i den gröna kolumnen.
 
 
Då blir det ju plötsligt solklart varför HNP3 premieras med höga poäng trots att HNP2 är den önskade positionen. HNP2 uppfyller inte alla de krav som tillsammans utgör en samlad häst. Det här med samling är alltså ett komplext begrepp och när man bedömmer en häst måste man samtidigt ta hänsyn till hela hästens framförande och det går inte att bedömma de olika delarna av samling individuellt. Så att komma och kalla CR, Akademisk ridning osv flum...Ja, vad ska jag säga, utan en definition som ens överenstämmer med verkligheten är vi nog alla ute och flummar mer eller mindre!
 
Men det som upprör mig mest är att i slutändan är det hästarna som drabbas värst när vi inte följer våra egna goda råd. Det är ingen tvekan om att korrekt riden häst är viktigt för hållbarheten och undvika skador. Vad som sedan menas med korrekt form, ja det verkar ingen veta. Jag säger varken bu eller bä om de olika HNP jag visat i detta inlägg. Det som stör mig, som jag sett själv och som rapporteras från olika kanaler är HUR formen uppnås. En häst ska inte piska frenetiskt med svansen eller tugga på bettet tills det ser ut som den har rabies. 
 
Vet ni vad den troligaste orsaken är till att en häst tuggar frenetiskt? Då är förmodligen bettet felanpassat och ligger och trycker på den känsliga gommen på ett sådant sätt att sväljreflexen hela tiden utlöser. Därför flyttar hästen bettet fram och tillbaka, fram och tillbaka i munnen.
 
Till sist vill jag bara säga att vi som är medelmåttor vet fortfarande hur en korrekt riden häst ska se ut, även om vi inte alltid lyckas uppnå det själva. Vi vill se hästar som verkar trivas med uppgiften, tvång ska inte vara acceptabelt. Sedan är det explosiva hästar som rids, det vet vi! Men om ryttaren inte kan hantera sin häst på ett trevligt och harmoniskt sätt, då kanske hen ska sitta av och lämna banan. Det står till och med i reglementet. Det är inte fotboll vi håller på med. Det är levande väsen som kan lida. Att sparka på häst orsakar bra mycket mer lidande än att sparka på en boll. Dressyrvärlden måste börja ta ett mycket större ansvar för hästarnas välfärd. Bara att denna diskussion blåser upp varje gång det är ett större mästerskap pekar ju verkligen på att det finns ett stort problem här!
 
 
 
 
 
 
 
 
Kommentera inlägget här: